En helt vanlig dag

Har egentligen inget särskilt att skriva idag. En helt vanlig dag helt enkelt. Tog mig ut och sprang den plågsamma 16,5 km rundan idag. Kändes rätt slitigt ett tag men inte så pass slitigt att jag kunde tänka mig att dra ner på tempot...nej djupt inne i mitt "svarta" hjärta bor nog en liten självplågare som riktigt sitter och gottar sig åt att det gör ont och benen känns tunga som bly...när jag nästan var ända hemma och passerade grannens lilla mack vinkade jag glatt och utbrast 16,5 km! -Jädra galning, kom det till svar. Men han är nog rätt van vid det här laget. Han mött mig några gånger i sommras när det var som allra varmast, han i sin raggarbil och jag på väg in till Karlskrona på mig röda lilla cykel. Ska nog börja cykla igen såfort det blir sommartid har jag bestämt:-)

Under eftermiddagen var jag och doggarna ute på skogspromenad/ spårning. Chico sin vana trogen var superduktig och hittade det han skulle, burken me köttbullarna!
Amigo var också sin vana trogen, ivrig att ge sig iväg och leta efter...ja, vem vet, han hade säkert varit i Ronneby vid det här laget om han fått hålla på ett tag. Men den tiden hade vi inte riktigt så jag fick hjälpa honom på traven och vips hade även han hittat sina köttbullar!

Vad beträffar trappen så, ja det visade sig att färgen (som jag fått tillblandad i färghandeln) inte var den grå som jag hade tänkt. Den visade sig istället vara väldigt snarlik vit. Men jag är inte så noga med små petitesser. Altså, trappen blev vit! Har dock lite kvar att pyssla med innan den är färdig för omvärlden. Men blir nog färdig i helgen eller så...