Hunden som aldrig slutar att förvåna...

Ikväll hade vi altså avslutning på Amigos tävlingslydnads kurs. Hade en riktig domare och alla fick sina startnummer utdelade. Jag hade som sagt inga särskillda förväntningar på Amigo. Förra veckan vi var och tränade så sket han fullständigt att han hade en matte i andra änden av kopplet som förtvivlat försökte få honom att gå fot och göra fina halter m.m. Det slutade med att jag fick sätta in honom i bilen annars hade jag förmodligen strypt hundkräket som bara gick och nosade och tittade på allt annat än på mig.
Men ikväll måste det ha varit en annan hund jag fick med mig. För den här hunden gick perfekt i linförigheten, inkallningen, platsliggandet, hopp över hinder, stående, ja t.o.m tandvisningen (för en helt okänd person) fick han högsta poäng för. Han brukar annars inte gilla när främlingar kommer för nära....
Om det hade varit en riktig tävling, vilket det ju nu inte var, med OM, så hade Amigo fått ett första pris med de poängen han hade. Jag säger bara, den hunden slutar aldrig att förvåna.
Den 18 aug ställer vi upp i våran första lydnadstävling. Undra bara vilken Amigo jag får med mig då, den nosande myrsloken eller hunden som vet när det gäller...jag hoppas förstås på den senare-han gillar jag bäst!

Bröllop, bröllop, bröllop...

Brud fr Leksand



Äntligen känns det som om det mesta inför vårat Dala-bröllop är planerat. Vi hade lite svårigheter med musiker till festen. Känner ju inte så många däruppe. Men det verkar som om "våra egna" härifrån kommer med oss dit, weee!
Nu är det bara inbjudningskorten som ska skickas, Roger som ska få tag på en motsvarande mans-dräkt (Blekinge) till min Dala-floda brud dräkt, fotografen (som är en släkting) som ska bekräfta att han kommer + lite till. Det är verkligen inget litet företag det här med bröllop. Men man gör det ju bara en gång i livet så då är det värt att göra det ordentligt:-)

Att göra idag:
1. Tvättkorgen svämmar över= åtgärda
2. Tråkigt pappersarbete= få det överstökat
3. Springa 8km runt Brunnsparken= meditation
4. Bada Chico som luktar kiss= mysigare med nybadad hund
5. Tjuvträna Amigo inför kvällens lydnad 1 prov=det får gå som det går
6. Avslutning lydnadstävling m. Amigo, låtsas prov m. riktig dommare= se ovan.

Jaha, då är det väl bara att börja beta av listan....

Tjo va' de va' livat i Holken i lördags...

(Observera skylten som talar om vilkas tur det är att bjuda upp till dans...)

Nu har vi spelat på det gamla anrika dansstället Holken. Hade bröllops-spelning i lördags. Å jo, det var kanske inte så livat från början men när kvällen började lida mot sitt slut så var det minsann fart på både mostrar och gamla farfar. Då stampades det så hårt i golvet så man trodde det skulle brista...men det höll.

Turné-hund

Amigo fick också följa med på en tur till dans-haket i skogen.

Amigo gör tävlingsdebut:-)

Igår kväll vá vi på Karlshamns hundungdom och tävlade serietävling i Agility. Fram tills igår har Chico varit den som jag ser som "min agilityhund". Det är han jag har gått kurser, tränat och tävlat en del tävlingar med. Det är han som är den lydiga och mest förståndiga av dem båda. (Han är ju faktist storebror). Men igår hade jag för skoj skull anmält dom båda till tävlingen. Man har ju sett så´na som inte ens tar sig över det första hindret så det skulle ju inte skada att prova, tänkte jag. Jag såg i mitt inre hur vi kanske tog oss till slalomet och där var det stopp. Det var ju fortfarande en del hinder som Amigo aldrig gjort förut....

Sagt och gjort, jag anmälde Chico i large som vanligt och sedan Amigo i mediumklassen.

Amigo skulle tävla först av dem båda. Vi värmde upp på gräsmattan intill banan medan vi väntade på våran tur. Körde lite lydnad och kontaktövningar. Hopp över hinder, sitt kvar och stanna o.s.v. Så var det våran tur med första loppet agility. Jag satte Amigo framför första hindret och sa till honom att stanna kvar. När jag ropade på honom sprang han förbi det första hindret, ( ska vi inte ens ta oss förbi första hindret, tänkte jag) satte honom igen och ropade igen. Den här gången flög han över, å nästa, å nästa, tunnel, slalom-som en dans(!), hopp, hopp, balansen (något långsamt, var liiite otäckt), säcken, tunnel, hopp, hopp, däcket, gungan, lången o.s.v. Allt mycket smidigt! Sen kom vi imål. Jag jublade! Hans första tävling, å han klarade det!

Dom från våran egen klubb tycker helt klart att jag ska satsa mer på agility med honom och efter igår kan jag ju inte annat än hålla med!

Chico gick det lite sämre för faktist. Han felbedömde avståndet till däcket så iställt för att hoppa igenom så hoppade han rakt in i det, med nosen före och studsade tillbaka. Det gick ett sus igenom publiken för det såg otäckt ut. Men eftersom Chico är en cool hund, så fnyste han bara lite och fortsatte sen som om inget hänt. Han fick 15 fel på agilityn och Amigo 10! ( I agility är det rätt vanligt att 1/3 av de tävlande diskar sig)

Nästa lopp var "hopp". Utan balanshindret och gungan. När Amigo skulle börja glömde jag först bort att det var Amigo jag hade med mig och inte Chico, så jag glömde att vara TYDLIG. Men det ordnade snabt upp sig och han gjorde ett jättebra lopp. Även Chico fick eld i baken, (efter att jag hetsat honom lite) och genomförde ett bra race, med bara något slarvfel.

Jag är jättenöjd över våran prestation. Vilken tävlingsdebut för Amigo! Han som jag knapt tränat med innan. I fortsättningen när jag är ute och tävlar så kommer jag helt klart ha två hundar med mig isället för bara en som tidigare.

Utställning ,Hörby

Trött Amigo har just kommit hem, ätit och gör som husse brukar göra, lägger sig i soffan;-) Har nyss kommit hem från utställning i Hörby med Amigo.
Det gick väl sådär...Både jag och Amigo skötte oss bra den här gången, men att sen domaren tyckte att han har för "mycket kinder" och för brant kors m.m kan vi ju liksom inte göra något åt. Vi hade iallafall tur med vädret, som det brukar heta:-)
Passade på att gosa med några bedårande Bedlingtonvalpar medan vi väntade på våran tur.

På spaning i trädgården

Jo då han gillar visst att vara på våran tomt när det börjar skymma, lille Pigge! Så fort solen börjar gå ner kommer han tultandes. Det lilla livet verkar dock gilla Roger bättre än jag, för Roger fick t.o.m mata honom igår. När jag kom och skulle mata honom kilade han iväg till stenmuren där han satt och tryckte. (Han var bergis proppmätt efter alla ormar han ätit upp) Han ställde iaf. upp på en liten bild innan han lufsade vidare in bland buskarna.

Han kommer om natten... (och han har taggar)

Två kvällar i rad har vi förvånats av att hundarna skällt ilsket och "dansat krigsdans" runt flaggstången. Självklart ropade jag in hundarna som motvilligt kom travandes in i huset. När jag gick för att se efter vad det var som orsakade sådan uppståndelse såg jag att det var en liten igelkott som kurat ihop sig i skyddsställning och gav ifrån sig lustiga höga "bultande" ljud. Jag funderade först på om jag skulle flytta igelkotten till en säkrare plats där den kunde vara ifred från skällande hundar. Men eftersom jag är livrädd för ormar och Igelkottar äter sådana (har jag hört) så hoppas jag nog att den bor kvar här, skällande hundar till trots!
Samma visa var det nästa kväll. Fast då var bara husse hemma. Men då visade det sig att igelkotten varken var hundrädd eller människorädd egentligen. (Hade nog blivit vän med hundarna nu) Å Roger fick t.o.m klappa honom på nosen! Nu återstår bara att se om han kommer hit ikväll igen, våran nattliga gäst. I såfall ska jag nog ställa ut lite mjölk till honom, eller vad det nu är man brukar ge dom.

har vi riktigt tur kanske det blir en hel igelkotta-familj som tultar omkring i trädgården och håller alla otäcka ormar borta. Tror att han ska få heta Igor, om han kommer tillbaka alltså...

Terapiarbete

Jag har fått en ny hobby! Som, tro det eller ej varken har med hundar eller något som helst musicerande att göra. Det nya är nämligen att måla! Eller, måla och måla förresten, det låter så hyperseriöst, jag skulle snarare kalla det strukutrerat "kladdande".
Men det funkar hur som helst mycket bra som terapiarbete när man känner sig trött eller stressad av något.
Rogers morföräldrar har redan fått nöjet att gjädjas av en av Jessicas första alster i form av tulpaner och fjärilar (i en ram förstås, det förbättrar ju genast förutsättningarna för den lilla tulipanteckningen:-)
Igår när vi kom hem lagon trötta efter helgens (mycket livliga men roliga) spelning i Ängelholm så kunde jag ju inte låta bli att ta fram mina "pysselatrealjer" och vips så hade det blivit en avbild av mina små bebisar, Chico och Amigo. Jag tror bestämt att Maria ska få denna lilla tavla som tack för hundvaktshjälp. Jag förväntar mig inga stående ovationer direkt, men vem vet, en vacker dag (om 50 år eller så) kanske jag blir jättekänd och tavlan blir värd en hel förmågenhet. Sen kan hennes barn-barn leva gott på mitt "kladdande", eller, kanske inte....

Vånda å knasigt väder

Hela jag kommer i total obalans av det här knäppa, konstiga väderet. Man vet liksom inte vilken sinnesstämning man ska befinna sig i. Är det befogat att bara få vara hemma, sitta och mysa med en kopp te och en bra bok eller måste man vara ute i det fina vädret ivrigt sysselsatt med något viktigt göromål??
Ena stunden är det strålande solsken och man tänker att-japp, idag ska vi iväg och köra agility så det ryker, men i nästa stund blir himmlen aldeles mörkgrå och regnet bara vräker ner-nehe, då stannar vi inne å bara myser. Har just ställt in mig på det och ser riktigt fram emot en skön hemmakväll- när solen tittar fram igen och vips så blir himmlen ljus och fin som en riktig sommardag...Jag blir helt knäpp av att hålla på och ändra i mina tillstånd, det blir liksom härdsmälta i systemet av det här flippandet.
Jag har just insett att jag är en vädermänniska. Jag styrs helt klart av vilket väder det är för tillfället. Å just nu är jag jättetrött av att behöva ställa om mig hela tiden.
Är det någon mer som känner igen sig?
Nu jädrar är det fint väder igen så nu sticker vi till agilityn fort som attan innan vädret hinner ändra sig igen, annars får jag bara dåligt samvete av att sitta inomhus!

Sköna maj:-)

Dags för en liten uppdatering månne...

Tävlingslydnadskursen för Amigo börjar lida mot sitt slut. I torsdags hade vi genomgång för Lydnadsklass 1. Vi gick igenom alla momenten i ordning som hör till,( som tävling fast på låtsas) Amigo var superduktig!. Han följde mig exakt och gjorde allt han skulle göra. Det enda som vi får öva lite mer på är apporten. Annars tror jag faktist att vi skulle kunna ställa upp på våran första tävling i höst, wee!
Jagkan knappt fatta att det är samma hund som jag för ett år sedan knappt vågade ta med mig till brukshundsklubben för han bara skällde helt hystersiskt på allt och alla, slet och drog i kopplet och uppförde sig som en vildkatt ungefär. Men nu har det blivit ordning även på den lilla busen. Han är med och tränar agility och försöker inte ens smita iväg till någon annan hund och ställa till bråk, så kul!

Chico och jag går på fortsättningskurs i Agility nu. Det är mest för min skull. Chico kan ju alla hindren så nu är det bara jag som behöver öva på hur jag ska visa honom på bästa sätt så att jag inte är i vägen och krånglar till det för honom i onödan o.s.v. Väldigt nyttigt. Vi har en så bra tränare, Alf så på en lektion med honom lär man sig mer än om man tränar tio ggr själv:-)

Bröllopet närmar sig med stormsteg! Vi har gjort en helomvändning i planerna där och flyttat bröllopet ca 70 mil norrut. Det blir istället i mina hentrakter i dalarna, Dala-Floda närmare bestämt. Å inte blir det så litet heller(!) ca 30 personer har tilkommit till gästlistan.
För att riktigt få det som vi vill har vi blandat lite av varje, det blir lite dala-tradition, lite från Blekinge, lite country miljö o.s.v.
En mycket rolig grej är att jag fått tag på min barndomsvän Adrian som är jätteduktig på fiol och ute och tunerar världen runt med ett folkmusik/rock band. Lyckligtvis var han ledig just den helgen och kommer å spela fiol i kyrkan, Kul, kul!

Igår fyllde Roger 34! Så vi hade lite kalas här hemma för de närmaste. Jag hade bakat tårta (med lite andra ingridienser än Chico-tårtan:) samt kärleksmums. Det blev uppskattat och tog slut under kvällen.
Han fick många bra presenter, bland annat ett par trädgårdshandskar (så han kan hänge sig åt ogräset med liv och lust utan att få blåsor i sina sköra musikerhänder;-) samt en aldeles egen glutenbrödrost!, så nu kan han rosta sitt eget bröd utan att riskera sitt liv med en massa otäcka glutenbrödsmulor:D


Nu ska jag ut å springa sen ska jag å vovvarna åka till Maria samt bedlisarna Aqua & Bella för en liten hundträff med klippning å sånt'. Sen ska dom få bo där hela helgen när jag och Roger är iväg och spelar i Ängelholm.

Å ikväll är det gospelkör igen. Det är riktigt roligt, tiden går så snabt när man är där. Synd bara att jag inte kan vara med på konserten på lör:( men det blir ju fler gånger!