En oförglömlig dag och en förtrollad kväll!

När man fantiserar om hur sitt bröllop ska bli, är allt så där underbart drömmskt och helt perfekt. Precis så underbart och fantastiskt blev det. Hela dagen och kvällen var som en saga.
Vigseln var helt underbar, prästen var underbar och höll det vackraste och mest "träffande" tal till oss. Musikerna och sången i kyrkan var fantastisk. (En och annan tår fälldes där)
Maten var jättegod, gästerna var på glatt humör och stämningen på topp.
Lokalen var hur mysig som helst och dekorationen (som jag ju själv hade ett visst finger med i) var så vacker. Bandet var helt i våran stil och nästan alla var uppe någon gång och dansade till den medryckande irländska musiken. Ska jag fortsätta...
Nej, jag kan ändå inte återberätta hur underbart och vackert allting var. Det kan bara vi, och de som var med föreställa sig. Till de som inte kunde närvara kan jag bara säga att ni missade något helt fantastiskt som "utspelade sig" i det vackra "Dalarnas lustgård" där kärleken hade sitt näste under hela helgen.

” Men inte i Gagnef heller fanns ett enda bart fält och vildgässen hade ingen annan råd än att fortsätta söderut mot Floda.

I Floda satt folket inne i kyrkan, när vildgässen kom flygande, men det skulle bli kyrkvigsel den dagen efter gudstjänstens slut och brudföljet var uppställt ute på kyrkbacken.
Bruden stod med guldkrona över utslaget hår och var behängd med smycken och blommor och brokiga band, och alltsammans var så grant, att det gjorde ont i ögonen när man såg henne.
Brudgummen gick i blå långrock, knäbyxor och röd mössa.
Brudtärnorna hade liv och kjolkanter broderade med rosor och tulpaner, föräldrar och grannar gick med i tåget i sina brokiga sockendräkter.
”Kära mor Acka, flyg långsamt här, så jag hinner se ungfolket!” bad pojken, och förargåsen sänkte sig så lågt hon vågade, och for tre gånger fram och tillbaka över kyrkbacken.
Det är svårt att säga hur de tog sig ut på nära håll, men så som pojken såg dem uppifrån, tyckte han, att så ljuv brud och så stolt brudgum och så ståtlig brudskara kunde inte finnas på något annat håll.
”Jag undrar om kungen och drottningen är finare när de går i sitt slott”,
tänkte han för sig själv.
Men här i Floda fann vildgässen äntligen nakna fält, så de behövde inte fara längre för att få sig mat.”


Ur Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige
Av Selma Lagerlöf