Tidigt i morse var jag och Amigo ute på våran vanliga runda genom skogen.
Vissa mornar har vi mött en dansk farbror som har en stor och bestialisk Schäfer vid namn Aslan.
Danske farbrorn har alltid fått panik när vi mött dem och dragit in sin hysterisk skällande och morrande Schäfer in i skogen. Så jag tänkte att "den där hunden" eller hussen för den delen är verkligen inte att lita på.
I morse när vi kom och skulle runda ett krön stod plötsligt Aslan ca 50 m. ifrån oss, lös med raggen rest. Hans husse kom ett par meter bakom och började skrika åt Aslan att stanna. Men det ville inte Aslan lyssna på. Han tog sats och och började springa rätt mot oss, fortfarande med raggen rest-utan att skälla.
Jag som kopplat Amigo när jag såg hunden hann tänka-en lös hund har bättre chans än en kopplad. Så jag släppte lös honom och sa-Spring Amigo!
Och DET gjorde han och Aslan efter.
Hans husse hann fram till mig och började gorma och skrika åt sin hund att komma tillbaka.
Även jag röt till ett -Aslan, hit!
Som tur är vet jag att Amigo är blixtsnabb. Amigo var nog nästan halvvägs hemma igen, medan Aslan gav upp efter sådär 100m och kom tillbaka till sin husse igen.
Jag fick nog gå nästan 500m. innan jag såg en liten vit prick långt i fjärran. Efter ett tag när jag ropat kom Amigo tillbaka igen, glad att se mig och vi fortsatte våran promenad. När vi passerade en nu kopplad Aslan och hans husse igen så gjorde Schäfern ett nytt utfall och drog ikull sin husse som bokstavligen låg ner på marken-på sin hund för att hålla fast honom.
Men vi låtsades inte om något utan fortsatte framåt.
Den här gången gick det ju bra, men tänk om inte Amigo hunnit undan eller om det varit en annan hund. Alla är ju inte lika snabba som Amigo...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Hej, beklagar vad som hände med Chico... Usch vad tråkigt när sånt händer. Såg att Amigo skulle bli pappa. Vad roligt! Jag blev riktigt sugen på en av de valparna...
Tack, nej det var verkligen inget jag hade räknat med. Har fortfarande inte vant mig vid att han är borta...
Ja, de valparna kommer bli riktigt fina, och våren är ju bästa tiden att skaffa valp sägs det:-)
Ser att något tråkigt hänt fine Chicko, jag kan bara beklaga förlusten. Stackars er ;-( Vad hände?
Men jag ser ju också att du har något att se fram emot, små Amigosar att åka och pussa på.
Ha det bra hälsningar Nina
Hejsan!
Lille Chico hade ett tufft år, först bukspotkörtelinflammation, sen förstorad prostata och senast var det njurarna som inte ville fungera. Trots specialkost och medicin så tynade han bort.
Juldagen var han så dålig att han inte orkade någonting alls.Hans njurvärde var långt mer än dödliga och det gick inte att göra något åt...
Vi hann få några mysiga dagar på tu man hand framför kakelugnen och den 30 december somnade han in hos veterinären med huvudet i mitt knä...inget vidare slut på året altså.
Men som sagt livet går vidare och förhoppningsvis kommer det nya små fina Bedlingtonbebisar då som jag får åka och pussa på. (Chico är ju faktist "farbror" till dom småttingarna:-)
Det är sådana här gånger man får ta fram sin kloka sida och försöka tänka på alla underbara stunder man haft med sin hund. Och vara glad för de år man haft förmånen att få ha dem. (Det är lätt att vara klok när man inte är där själv, men jag har varit där och kommer onekligen att hamna där igen eftersom man skaffar fler)
Massor med tröste karmar till er
Nina
Skicka en kommentar