Jag har varit väldigt orolig ända sen i söndags. Detta p.g.a att jag inte kunde hitta min pincett. Jag har vänt ut och in på alla väskor och jackor och andra tänkbara ställen ,under tvättmaskinen, i skorna, under soffan, i besticklådan..., (efter att först ha kollat de mera vanliga ställena) men inte minsta spår av denna dyrbara tingest. Den är verkligen bra min pincett och jag använder den åtminstone varannan dag för att plocka ögonbryn. Det är en sällsam hobby jag har som verkligen får mig att slappna av och bara koncentrera mig på dom små, små hårståna som ska bort med ett litet ryck!
Nu hade jag ju inte sett min dyrgrip på minst 4 dagar och då börjar ju dom där små stråna att sticka fram mer och mer. Jag kände hur det verkligen började klia i fingrarna, här måsste ryckas!
Men idag återfanns den förlorade ägodelen, på mitt jobb!
Lyckan var total, äntligen kunde jag ge mig hän åt fyra dagars ögonbrynstubb.
Vad vill jag då ha sagt med detta... jag läste någonstans att "Många människor försummar den lilla lyckan, medan de förgäves letar efter den stora" och det kan nog stämma i många fall men inte i mitt fall ,jag letade ju bara efter min lilla pincett;-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar